Ja det var en kväll i juni igen

Hej igen. Jag har en kväll helt för mig själv för första gången på två veckor. En kväll utan något speciellt att göra för första gången sedan typ april. Jag återvänder hit, till bloggen. Dagboken. Det digitala och publika anteckningsblocket.
 
Mina växter är klargröna i bladen, vissa mörka. Det är sommar. Jag badade från brygga 4 ikväll och det var helt underbart. Varmt, till och med. Jag gillar att bo här. Men min hyresvärd hade middagsbesök så därför åt jag falafel. Nu flingor med havremjölk. En bit melon.
 
Jag har inte gått klart termin 8 på psykologprogrammet, men jag förbereder mig redan för hösten. Kommer rivstarta med nytt extrajobb och omtenta. Redovisning av grupprojekt, en fallstudie som inte ens är påbörjad. Jag funderar på examensuppsats och PTP-plats. Kan jag klara något sådant? Det känns tveksamt. Men idag fick jag en föreläsning om PTSD och det väckte lite lust igen, intresse. Behöver nog bara ge det lite tid, näring och kärlek igen. Städa bort distraktionerna. En sak i taget.
 
Alla saker på en gång. Jag har varit i Finland och det kändes bra. På Ryd och det var toppen. I Huddinge och det var tryggt och blommigt. Är så redo att flytta. Idag är det precis mindre än tre veckor kvar. Tjugo dagar tills jag har min första egna (!) lägenhet. Inte för att jag räknar. Jag ska åka på Röda korset-läger på Österlen och en tur upp till Huddinge innan dess. Kommer knappt vara här? Vill hinna gå på gymmet och kallis i alla fall. Komma in i någon rutin innan den ska rivas upp igen. 
 
Det känns som de senaste månaderna varit ett undantagstillstånd i mitt liv. Men det känns ofta så. Är det i själva verket mitt liv? Ja. Jag kommer på mig själv med att alltför ofta släpa på alltför många väskor, kassar, prylar. Tungt, blåmärken på axeln. Skakningar i handen. Huvudvärk. Irritationen mot alla som existerar. Ska jobba på att bli lite mer bekväm. Lite mer Kattis. Lite mer diva. Lösa tankar på att gå med i en bilpool. Annars är det väl det där med att rensa bort grejer. Göra sig av med det jag inte behöver. Släppa tyngden. 
 
Jag är fortfarande ledsen över att samboskapet är slut. Inte så där hela tiden varje dag ledsen. Men jag drömmer om det. Jag kommer på mig själv med att jämföra alla platser och personer jag ser nu med hur det var när vi såg dem tillsammans. Tänker på hur det hade varit att vara sambo även nu. Ha nån. Det är väl normalt. Jag är okej. Ibland tänker jag att vi ändå skulle gjort slut. Ibland tänker jag att vi hade kunnat hålla ihop länge. Om inte. Men hursomhelst hjälper det inte att tänka så. Bara på vad jag ska göra med min dag. Vem jag vill träffa istället. Vad jag vill göra med min tid. Vem jag vill berätta mina tankar för. Just nu verkar det vara alla och ingen, bloggen. 
 
Jag tror skrivandet betyder att jag mår bra. Faktiskt. Skrivande och läsande och sjungande. Få in lite matlagning och ett okej städat rum på det och det är faktiskt riktigt bra. Fattas bara träning. Och en liten utgång att se fram emot kanske.
 
På sexårs blev alla i min klass beskrivna med en liten vers av lärarna, inför sommarlovet innan ettan. Vet ni hur min löd? 
 
En klok tjej med skinn på sin näsa, gillar mest att sjunga och läsa.
 
Jag tänker på den ibland. Tack till mina pedagoger. Härnäst följer en bildbomb, från Lundakarnevalen och framåt.
 

Apropå stress

Klockan är fem i halv nio på morgonen och jag har precis skickat in en kort uppgift, den sista för den här kursen. Jag vaknade vid sju av mig själv och hade egentligen tänkt ge mig lite sovmorgon, men sen kändes det onödigt. Jag var ju redan vaken, och tanken på vad jag ska hinna med idag drev mig att stiga upp.
 
Jag fyllde i blankett, skannade med mobilen och mejlade den dit den skulle. Jag öppnade mitt Word-dokument, funderade några ögonblick och skrev sedan mina 650 ord om evidensbaserad psykologisk praktik. Pang. Klart. Nästa punkt.
 
Igår gick jag ut från vår posterpresentation för att få lite sol i ansiktet och komma bort från minglandet. Jag tog inte in mycket av vad som stod på de där posterserna. Jag kände istället ett susande i huvudet och en spändhet som gjorde mig lätt illamående. Stress är fysiskt. Jag har gått upp så mycket i tempo på sistone, haft oändliga dagar som sömlöst gått in i varandra. Pauser har valts bort till förmån för att hinna med en grej till. Jag hör ju hur det låter.
 
När jag satt där i solen kom favorit-professorn Per Johnsson förbi, han hälsade glatt och stannade sedan. "Jag väntar på en tenta från dig", sa han. Va? Mig? Oj, jävlar, den hade jag helt glömt. Kursen gick under december. Nu är det april. Men vi hade ingen deadline. Det är en existentiell kurs, och det finns inget bortre datum för att sluta reflektera över existensen. Men det vore ju skönt att få de där poängen inrapporterade på Ladok.
 
Kvar på agendan idag är annars att packa väskan till Göteborg, städa gemensamma utrymmen i lägenheten, duscha och gå på ett möte om en alternativ karnebal. Samt hinna med det där tåget till Göteborg. Och sova på tåget. Om jag kan. Ska spikmattan få åka med?
 
Var jag är vs var jag vill vara.
 
För övrigt drev ambivalensen mig att säga upp lägenheten i Lund igen. Det blir en övernattningsplats under karnevalen, men sen bor jag i Malmö på heltid igen. Allt kommer ordna sig.

Priset för frihet och makt är ambivalens

Jag skulle skriva på etik-uppgiften just nu. Vi har gruppmöte klockan elva och jag vaknade tjugo över sex, helt pigg och utvilad faktiskt. Fast har väl inte sovit toppen. I helgen har jag känt mig dumpad igen och är trött på det. Trött på att vara så osäker på allt. Psykolog kändes dock kul igår, vilket jävla yrke ändå att få lyssna på människor. Men jag har ganska långt att gå för att bli bra på det. Inte så konstigt, jag är ju inte klar än.
 
Jag ska flytta tillbaka till Lund och känner mig dum i huvudet. Men också att allt är orättvist. I jämförelse med miljoner människor är jag dock extremt lyckligt lottad. Det är jag. Det kan ändå kännas orättvist och jobbigt och oklart. Så upptagen med att spika en identitet som inte kan spikas. Var ska jag bo? Vem ska jag vara? Så jävla tråkigt att få ha känt sig så älskad och trygg och få det bortryckt som en matta. Jag är ändå extremt tacksam. 
 
Priset för frihet och makt är ambivalens, läste jag idag i boken om psykologisk yrkesetik. Ja, tänkte jag, det stämmer. Jag har val och det ger mig ångest. Men. Ambivalens kan också ligga i att bestämma sig för att fly eller stanna kvar. Gå ned i skyddsrummet eller gå ut till gatan. Det är knappast makt och frihet i sitt esse, men ändå att fortfarande ha en valmöjlighet. Omöjligt kunna veta om man väljer rätt.
 
Jag kommer på mig själv med att omöjligen förstå de som slåss för sitt land, de som stannar, de som tar upp vapen. Det känns extremt långt bort från mig själv, Sveriges individualistiska jag före allt. Jag försvarar inte nationen, jag bara åtnjuter dess privilegier och hoppas att det aldrig ska ändras. Lite som människor i maktpositioner tar det för givet. Blir upprörda när man kritiserar dem, men går inte ut i egna protesttåg. Jämförelse män på internationella kvinnodagen. Idag. Jag känner mig alltid som en dålig feminist, och det är jag nog också. För nyanserad och feg och förstående och tveksam. Är det därför relationen gick som det gick? Jag borde satt gränser mycket tidigare. Jag trodde att jag fortfarande hade friheten och makten, men det hade jag inte. 
 
Undrar om jag någon gång kommer att ge mig på ett riktigt svårt projekt. Som tar tid mer än några veckor, tankekraft och bakslag och långsam utveckling. Göra om och göra rätt. Två av mina pelargoner har dött och jag ansträngde mig knappt för att rädda dem. Borde planterat om dem för länge sen. Läst på. Varit förberedd. 
 
När jag har min lägenhet ska jag våga spika i väggarna. Rama in tavlor. Fylla mina gamla teburkar med te igen, ställa fram dem fint. Köpa en soffa. Etablera mig. Även om jag vet att det är tillfälligt, att jag behöver flytta igen om ett år. Inget varar för evigt. 

Decembersol i Malmö

För två timmar sedan ljöd Hesa Fredrik över Malmö och området kring Nobelvägen såg ut såhär. Låg decembersol. Bitande kallt i kinderna. Mjuka leggings under jeansen. Ett paket postat till en god vän. November har varit turbulent. Nu tror jag något mer lugnt närmar sig, om jag låter det.
 
För bara en dryg månad sedan var det höst. Då såg det ut såhär;
 
Krispigt, soligt och gult. Gå runt i Stockholm med Sam. Fika på Ritorno. Casa Buongiorno i Huddinge med familjen. Servitrisen frågade om jag var italienare för att jag tog espresso på maten.
 
Komma hem till Malmö igen. Försöka putsa fönstrena med tveksamt resultat... Novemberbada i havet. 
 
Sen i Lund på spex och fest. Se Linn vara en stjärna som dansk kronprins i VarGlad. Sminka sig och styla håret. Se allvarlig ut. Känna sig lite vilse, men snygg.
 
Så blev det vinter. Snö täckte Paradiset och glöggbordet fylldes till första advent. Jag och Milla lagade den godaste soppan på rotselleri och hade nybörjar-vinprovning alldeles för oss själva. Hon pratade om toner av björnbär, jag kände lukt av surkål. Hög nivå.
 
I helgen var det häng emd bland annat dessa igen, vi åkt till Fredriksdal på julmarknad i Helsingborg. Jag är så glad över alla fina vänner att hålla i när livet stormar och man inte vet om man ska skratta eller gråta. Jag gör båda.
 
Jag är lite kär i årets julkalender, med snö och roliga outfits och ansikten man känner igen från både teve film och en musiktudio i Jordbro. Snart är det jul. Innan dess Existentiell psykologi. Och mer klientarbete. Hede individuell handledning idag och fick feedback på mina terapeut-skills. Kändes skönt att höra lite rimlig och realistisk feedback, till skillnad från min egna inre kritiker som skriker på mig hela tiden. Ett steg i taget.

Frostavallen

Igår var jag, Oscar, Erik och Hanna vid Frostavallen, utanför Höör. I Skånes mittpunkt. Kameran var med och ni vet att jag inte kan begränsa mig till ett fåtal bilder så nu kör vi!
 
Vi skulle på dagstur, känna skogsluft och höstväder.
 
Det fick vi, både sol och regn.
 
Solljus strilat genom lövverk är ju det mest otroliga.
 
Mycket att titta på! Mossa svampar rotvältor träd träd träd.
 
Korvgrillning! Här blev det regn och blåst men vi (okej alla utom jag hjälpte till med brasan) fick till eld ändå.
 
Gott och sen provade vi att göra "kanelbullspinnbröd". Mindre lyckat. Som tur var hade Hanna och Erik med sig nöd-mandelkubb.
 
Med magen full av pizzadeg och smör gick vi vidare.
 
Foto-paus och blixtprovning medan Erik släckte glöd någon lämnat. 
 
OerHÖÖRt vackert.
 
Kossor <3
 
Kulturlandskap va. Överallt har människan varit, format, använt, förskönat, förändrat.
 
Linslusen Oscar. Nu ska han flytta ifrån oss, till Göteborg :(
 
Vem ska då posera med tickor?
 
Vi gick också uppför en gammal vulkan? Kändes mest som en kulle men otroliga mossbeklädda stenbumlingar!
 
Sedan blev skogen mörkare.
 
Ochd et var dags att åka hem för att svida om till kalas. Trött i benen men nöjd nöjd. 

Oktoberfärger och Malmö-funderingar

Kvarter Paradiset i Lund och Möllevången i Malmö. Överst mitt kvarter, St Knut/Västra Sorgenfri. De röda färgerna har anlänt! Det är höst och det känns i luften. Oktober. Lite kallare, men solen har skinit de senaste dagarna och det har varit ma-giskt!
 
Slottsträdgården. Ont i kroppen av hur vackert det var här i torsdags.
 
Jag tog en sväng hit innan upphämtningen av Reko-rings-beställningar. Mållös av överdådet?
 
Dahliafestival, och passande var det dahlia i min reko-bukett också! :') Så härlig! Fick ha dubbla cykelkorgar och ryggsäck för att få plats med 3kg äpple, 2,5kg honung, 1kg potatis och x antal kilo diverse grönsaker. Värt!
 
Och igår var det stora shoppingdagen två! Köksvåg, ugnstermometer, Marghrete-skål, tryffelchips och diverse mycket god mat! Blandade drink och hade en verkligen mysig kväll med Netflix - Bron och Sex Education, den perfekta blandningen. 
 
Idag har jag promenerat och lunchfikat och yogat. Och fundeeeeraaat. Mycket som snurrar runt i huvudet. Anmälde mig till spex i veckan och hoppade sen av direkt. Känns som jag behöver mer Malmöbaserade aktiviteter och kontakter. För att jag bor här. För att jag ska bo här länge? Jag vet inte. Det är långt till Huddinge, lite för långt. Men jag trivs så bra här. Aj, kramp i handlederna. Jag sitter i soffan, mitt standardställe nu. Spenderar mycket tid vid skrivbordet annars, Zoom och distansundervisning pågår fortfarande. 
 
Så, bytte till skrivbordet ändå. För jag vill skriva lite. Jag funderar på att gå med i en bokcirkel. Oj, nu skickade jag visst ett meddelande för att gå med! Så enkelt ändå. Men äsch, vad ska jag skriva? Blablabla något självupptaget. Ska skriva klart mitt teatermanus idag. Eller det var planen, lär väl bli imorgon. Borde läsa lite mer KBT också. Mennnn det är lördag och jag lyssnar på en jazzig LP? Varit igång hela dagen, såg Uppdrag granskning om Sveriges våtmarker imorse och kände att jag borde byta studieinriktning. Har flyttat in alla balkongblommor och börjat tänka på advent. Funderar på att gå en skrivkurs också men när jag ser det här inlägget förstår jag inte riktigt hur jag nånsin skulle ha tålamod att skriva en hel, sammanhängande historia. 
 
Men jag vill också vara mer ute i den här staden. Sitter i mysiga lägenheten för länge. Har ett motstånd mot att handla på matmarknad fast jag älskar idén. Men den där spontana socialiteten. Och att gå på nya ställen. Inte svårt? Men pengar ska man ju ha också. Léonie har upptäckt mer av Malmö på mindre än två månader än jag gjort på över ett år. Inte ens besökt saluhallen?? Jag som gjorde Lund till mitt har så långt kvar tills jag erövrat denna stad. På ett sätt nyttigt och uppfirskande att vara här utan Hugo, inte bara följa hans fotspår och vanor och idéer. Skaffa lite egna. Flyttar jag härifrån om vi gör slut? Eller blir jag kvar? Sånt man också kan fundera på, när det inte är möjliga framtida sjukdomar eller olyckor som kan drabba nära och kära. Eller vad jag ska laga till middag. Högt och lågt. Är det här för privat? Känner verkligen att jag inte bryr mig alls. Men som framtida psykolog (???) borde jag kanske inte lämna ut inre tankar så här. Å andra sidan är vi alla människor som tänker och känner saker. Man kan ju inte gärna låtsas vara en icke-människa. 
 
Hm vad läskigt att träffa nya människor i bokcirkel. Jag är inte alls tillräckligt Möllan och kollektiv och vänster, eller? Nu går jag nog tillbaka till Netflix om en stund. Safety first. 

Före och efter


Denna låt kan ni med fördel ha på i bakgrunden medan ni läser detta inlägg.
 
Vem är före och efter i denna bild-serie? Vem är mitt i processen? Det kan ni ju fundera på... Nu ska jag berätta vad som hände precis innan Hugo flyttade, och vad som hänt sedan dess.
 
Innan Léonie flyttade in och Hugo ut var det kaos. Bokstavligt talat. Dagen efter vår fjällvandring röjde vi. Möblerade om, hämtade från förrådet, dammsög, moppade, bar grejer. Allt för att göra rum åt en till person i lägenheten. Det blev fint inne hos henne, tillfällig krigszon inne hos oss. 
 
Sen kunde vi få göra andra saker. Gå ut och dricka öl tellessempel. Åka till Skogsvägen tellessempel.
 
Sagt och gjort. 
 
På Skogsvägne fanns det kantareller och otrolig bokskog. Vi var där och vilade och promenerade och lagade mat. Hugo spelade tennis och så besökte vi lanthandeln. Köpte fika. Blev sugna på att ha kräftskiva.
 
Sagt och gjort igen! Kräftmiddag kanske snarare, med kronärtsskocka som alternativ. Något av en avskedsmiddag för Hugo. Sjukt mysigt! Mer av sånt, tack.
 
Sen åkte vi till Schweiz och jag åkte tillbaka.
 
Hemma var det distansdejt med grekiskt tema. Rev ned gurkan, täckt av mjöldagg.
 
Hade första teaterlektionen för terminen. Var hungrig.
 
Köpte glas. Blandade drink.
 
Skördade ädelstenar <333 Artisan Bumblebee (enorma, lilasvarta galaxer), Indigo Rose (tigerrandiga orange) och Venus (små gula busktomater).
 
Har också köpt in höstfint till balkongen! Alunrot, ljung, krysantemum, kärleksört och silvernjurvinda.
 
Gick sen på fest. Temat var White Woman's Instagram och födelsedagsprinsessan var Hanna Bernie Bernö. Själv var jag en tveksam avokado, se nedan. (VIlle undvika denna look...)
 
I söndags åkte jag till Göteborg för att överraska storkusin Anna (bokstavligt talat, stor mage!) på födelsedagen. Vi åt sushi (eller inte jag då hehe, jag fick dumplings) och cider och läsk och pratade om vad som händer i livet och om man egentligen får vissla på tåg.
Och sen sov jag hos Tilde! Jag var så¨trött och hade egentligen tänkt ta tåget tillbaka till Malmö på kvällen, men det blev en tidig morgon istället. På så vis hann vi både äta god plockmat, snickesnacka och jag hann sjunga för henne på morgonen på hennes födelsedag! 
 
Sedan jag kom hem har jag jobbat, pluggat, haft teater, ätit middag, lagat köttbullar med rotmos och sett samtalsrummen där vi ska börja ha klientarbete. Nu ska jag snart gå på teaterföreställning så jag måste sluta skriva.
 
Sista bilderna får bli på vår enorma Peppermint-pelargon som i stormen blåste i betonggolvet på balkongen igår :( Frågan är hur man ska frisera den bäst nu???

Till Zürich. Och tillbaka.

Jag börjar skriva detta inlägg hkl alv ett, men ska snart avbryta för att gå och köra ett pass Bodypump. Har skaffat gymkort och har som ambition att ta mig dit minst två gånger i veckan. Det känns skönt och bra. Tråkigt bara att de här virtuella passen som ofta passar mitt schema också kan vara helt tomma, alltså jag själv är enda deltagaren. Haha "gruppträningspass". 
 
Idag är det fredag och nästa vecka börjar vårt klientarbete på programmet. Kan ni förstå att jag för mindre än en månad sedan inte trodde att jag skulle plugga denna termin? Och nu är det påriktigt. Vi har gåt igenom journalföringssystemet, hur vi ska föra över inspelade filmer, KBT-tekniker och utformande av behandling utifrån fallformulering och kognitiv konceptualisering och i grunden funktionella analyser. Jag har en handledare jag aldrig träffat och kommer snart att få en klient tilldelad mig. Känns bisarrt.
 
Detta inlägg tänkte jag annars skulle handla lite om Zürich-resan, som jag och Hugo gjorde i början av september. Han ska ju plugga där denna termin, på ETH, och jag åkte med för att "lämna av honom". Och se Schweiz såklart. Och spendera lite mer tid tillsammans innan distansen. 
 
Den initiala planen var att åka tåg till Hamburg, luncha och middaga där och sen ta lyxiga NightJet till Schweiz, men tågstrejk i Tyskland ställde bit för bit in alla våra tåg... Så på fredagen den tredje september klev vi istället på Flixbus i Malmö. Klockan var cirka tolv på dagen, jag var stressad men kände spänningen släppa lite när vi rullade mot Köpenhamn, vidare ned genom Danmark till färja Rødby-Puttgarden. 
 
På färjan åt vi chokladboll som vi fått av Léonie och sen åkte vi hela vägen till Hamburg, där det blev snabbmiddag på restaurang med typ libanesiskt/mellanöstrigt/jagvetfaktisktinte på menyn. Vi åkte sen buss heeeeela natten till klockan elva, då vi kom fram till Zürich, trötta och svettiga och hungriga och kissnödiga. Inte ett enda raststopp på 14 timmar!!! Ingen NightJet med egen kupé precis :( 
 
Vi kom fram och åt frukost och debatterade om vi skulle köpa bussbiljett, vilken i såna fall. Vi tog en tur förbi turist-informationen innan vi begav oss mot Hugos nya hem - Meierwiesenstrasse. 
 
Resten av helgen spenderade vi med att handla, gå runt i stan, titta på saker och fundera.
 
Vi var i Botaniska trädgården, vi badade, såg Centre Le Corbusier (men jag orkade inte betala för att gå in, var så trött) och såg gulliga butiker. På kvällen såg vi på The White Lotus.
 
På boendet var det fullt av utländska studenter som var mer eller mindre sociala (mest mer), och man stötte på dem alla i det gemensamma köket (som de är 169 pers att dela på!!!????? fattar fortfarande inte detta), men kunde även hitta en solig plats ute att sitta och äta på. Det var varmt dessa dagar! Högsommar.
 
På måndagen vaknade vi tidigt. Hugo skulle till sin första tyskalektion och jag skulle plugga KBT. Funkade ändå ganska bra att plugga i det där enkla rummet, få distraktioner. När Hugo kom tillbaka från skolan var han helt slutkörd och hade väl första lilla utbytes-krisen, som sig bör. Vi tittade klart på White Lotus och sa att vi fick känna efter hur det kändes sen, om kvällen skulle bli något mer. Det blev det, vi gick ut.
 
Jag ville nämligen verkligen äta ute, och vi skannade nätet efter rimliga alternativ som inte var fullbokade. Sedan begav vi oss till ett av Léonies tips - Frau Gerolds Garten. Det var så mysigt. Öl och mat och trädgård på samma gång. Utsikt över tågspår och uteträning. Bügel bästa ölen. Vi pratade lite om hur vi skulle klara att ha distansförhållande. Jag hade läst Floras tips om att vara överdrivet tydliga, att flirta och att försöka unna den andra sitt liv, låta den ha det och inte vara svartsjuk och missnöjd.
 
På tisdagen var det min sista dag och det kändes. Pluggat blev det och sen möttes vi i stan, under den otroliga ängeln på stationen. Jag köpte macarooner och sen vandrade vi ganska planlöst, lite på jakt efter badbyxor till Hugo men utan att komma till rätt ställe att köpa dem. Sen var jag trött och lite sur kanske, men egentligen väl ledsen över att jag skulle åka. Stressad över att den sista av dagens potential höll på att försvinna. Vi betalade entré till ett dyrt strandställe och åt macaroons och drack Corona. Badade en sväng. Hugo hade varken badkläder eller handduk så han fick låna mina trasiga cykelbyxor för att värma sig under shortsen efter badet. Sedan åkte vi tillbaka till boendet och höll om varandra.
 
Tidigt onsdag morgon åkte jag hem. Det var riktigt sorgligt. Båda grät. Det var ändå skönt att också få tillåta sig att känna allt det jobbiga, man kan inte bara ha "nu ska jag inte vara missnöjd!!!" i huvudet. Man måste få tycka det är skit också. Men till slut var det bara att göra, klockan tickade och tåget kom in till perrongen och jag gick på och sen stod det stilla så länge länge men ändå kort. Jag grät så munskyddet blev blött.
 
Sen for jag hem. 

En snodd höstlista

UPPDATERING DAGEN EFTER: Jag har kommit in på psykologprogrammet termin 7. Herregud. Champagne, tack.
 
Min höst är så oklar att man kan skratta åt det. Eller gråta. Fullt på pskyologprogrammet så jag ska jobba? Om jag inte plötsligt får veta nästa vecka att det finns en plats över för mig. Hugo ska vara borta i Zurich, jag ska bo med utbytesstudenten Léonie. Vad ska jag göra?
 
Vill fokusera på
Att plugga och hitta tillbaka till fokus överhuvudtaget
 
Vill ha mer av
Kompishäng - middagar och ändlösa samtal
Roliga träningspass
Pussel?
 
Vill ha mindre av
Slöscroll

Vill titta på
Grace & Frankie
Dokumentärer

Vill lyssna på
How to citizen??
Jungle
Antagligen Frida Hyvönen och Säkert!

Vill läsa
Tidningen
Något från vår bokhylla. Sylvia Plath? Kafka? 

Vill ha på mig
Svarta jeans
Nya kängor?
Bra fingervantar
Manchester???

Vill lära mig
Laga kläder
Vattna blommor
Göra majonnäs
Använda stormkök
 
Vill hänga på
Billiga barer
Mindre billiga vinbarer
Nån gratis konstutställning
 
Vill dricka
Bäriga rödviner
Saft
 
Vill äta
Munkar
Skaldjur
 
Utflykter och resmål
Utomhus i skarp kall luft
Dalarna?
Sofiero
Zurich <33
 

Balkongen i högsommar

Här kan man äta frukost. På balkongen. Den här veckan är jag jour på ett teaterläger vilket betyder att jag är redo att hoppa in om någon av ledarna blir sjuk = kan inte boka upp mig på mycket annat. Stackars mig! Längesen jag kände mig så ledig. Hugo har börjat sina sju veckor på kyrkogården och jag kan ta sovmorgon och långfrukost på balkongen. Mm. 
 
Vill ni se hur den ser ut? Vi har ju investerat en del i denna balkong faktiskt, en pallkrage med hundratals liter jord, fröer från scratch blandat med plantor, en för dyr vattenkanna. Men också bord och stolar, gratis blomlådor och hemmagjord spalje (!). Let's have a look.
 
I pallkragen är det trångt och allt växer så det knakar - vi har sockerärtor, gurka, tagetes, lök, smultron, dill, luktärter, sallad och mangold. Har vi tryckt i för mycket? Probably. Är det underbart? Ja.
 
Kronor av blommande lök och dill <3 Kvar mest för syns skull, fast dillen kan man klippa ned till potatis!

Gurkan "Marketmore" som håller på att klättra uppför spaljen Hugo knutit. Fyra bambupinnar från vår lokala blomsterbutik och sedan snöre som hittades hemma - tror ärligt talat det är ljusveke, men vi lär ju inte stöpa ljus på ett tag, bättre använda den här. Fint va? Tagetes i förgrunden, matchande gula blommor. Vi försökte så egen tagetes också men den ville inte, så Hugo köpte färdiga småplantor.
 
Här ser man lite mer av spalje-mönstret, och kan ana våra trötta och ledsna sockerärtor nere i kanten. Varför ledsna? Vet inte :( Kanske har löken tagit all näring, hehe...
 
Den dyra vattenkannan! Men visst är den fin? Den matchar också vår lilla inne-kanna, samma gröna färg och form fastän olika märken och material.
 
Som mor och dotter, visst? Den lilla snodde jag helt fräckt från mamma :--))
 
Andra sidan är ni klara? Här är våra utflyttade krukor, framförallt pelargon (kan räkna till fem sorter här, hittar ni alla?) men också lite penséer i olika skick, små hibiskus-sticklingar och kinesisk jordärtskocka, lavendel, småörter och en passionsblomma (såå taggad på den, Hugo vet inte hur blommorna ser ut än och jag har förbjudit honom att googla, men ni kan ju kolla in här)
 
Gamla trogna Hyllis har varit med mig sen jag flyttade till Lund, nu som vår ute-hylla. Vi har också plastkassar till hjälp för att förvara jord och krukor, samt Ikea-borden Tärnö och matchande röda stolar som åkt hit ända från Huddinge-trädgården. I blomlådorna växer för övrigt diverse sommarblommor, Hugo hällde ut massa frön så ska bli spännande att se vad som kommer orka upp!
 
Sist men inte minst - tomaterna!
 
Kungen i djungeln - vi har sex tomatplantor varav två mindre buskar och tre bjässar. Även de mindre kanske skulle må bra av större krukor dock... Hursomhelst, alla dessa fröer har vi fått av Hugos kompis Hanna - man bugar och bockar så kul! Alla har tagit sig :D 
 
De trivs bra här på balkongen och får rejält med sol - ser att jag behöver vattna under dagen. En av plantorna knäcktes under stormigt väder häromveckan, men vi stadgade upp och tejpade och den klarade sig! Riktiga kämpar dessa.
 
Det börjar anas tomater på Indigo rose, cool färg va?
 
Och ja, det var väl det. Det förändras mycket härute hela tiden, men nu är det väl något av det frodigaste det kommer bli. Bara att invänta blomster- och skördetider! :) 

Körsbärsblom + Känslobergochdalbanor som säger åt en att man gör något fel utan att precisera vad

Förra veckan började jag skriva ett inlägg. Det kom inte längre än till
 
"Min mage låter som ett åskmoln."
 
Men det var ungefär så den dagen var. Tentaskriveri varvat med magont som jag fortfarande inte vet vad det berodde på. 
 
Annat som hänt sen sist är att vi installerat oss på balkongen. Pallkrage! Hundratals liter (och kilo!!!) jord. Hjälp! Så läskigt och roligt. Det kommer inte gå att flytta i första taget, insåg vi båda, det är ju den läskiga biten. Men den roliga! Det har börjat komma upp spenat och sallad och dill och kaaaaanske en liten sockerärt. Tomatplantor och gurkplantor. Inga tagetes, men vi lär oss att ha tålamod. Det är fint och grönt i alla fall och vi äter därute ofta, med södersolen perfekt stekande till lunch.
 
Vi har också varit flytthjälp till Hugos föräldrar och det var dramatik och tur i oturen den dagen och ömma muskler men också en bra dag.  
 
Nu går vi vidare till dagens tankar;
 
Jag är så jääävla trött på distansstudier. Och. jag är så trött på beslutsångest. Velat och våndats över att välja mellan två sommarjobb (lyxproblem yao) i flera dagar, bara gggnnnnn i magen och huvudet, vaknat för tidigt och skrivit listor över fördelar och nackdelar. Igår bestämde jag, idag meddelade jag mitt beslut. Instant. Regret. 
 
Några dagar man vill vara utan känslobergochdalbanor är ju när man är i dem. Sedan är de fina på många sätt. Igår började jag gråta när jag plockade disk. Low point, de kommer så snabbt och är så svåra att ducka. Att vara hemma hela tiden. Hugo också hemma men upptagen med sitt. Tråkig föreläsning, dålig ergonomi, för många sidor att läsa. Det regnar och regnar. Jag skulle skänka pengar men gjorde det inte → är en dålig människa. Dags att gå i terapi igen? Har ju fått sommarjobb i alla fall.
 
Andra positiva saker är att jag ska äta middag ute ikväll, med Siri. Alltså gå på restaurang! Riktig mat! Vin! (Nej men det kan nog vara välbehövligt. Fan vad vidrigt att skriva det efter att inte ha skänkt pengar. Jag ska.) Förra helgen var ju valborg också, det var mysigt. Hade klänning och drack drink. Spelade kubb. Pratade om polyamori. Åt hamburgare och chips. 
 
Dessa här! Och sedan var det ledig lördag och sol. Gick på långpromenad och in i moln av körsbärsblom. Var glad, bara glad. 
 
Nu har det gått två timmar sen jag lämnade jobbbesked och det känns bra igen. Lugnare. Jag fattade ju beslutet av en anledning. Ibland glömmer man bort dem, när emotionerna tar över tankekraften och försöker inbilla en att man har FEL!! Varför? För att det känns fel, det måste vara fel! Man ska lita på magkänslan, men inte alltid. Undantaget som bekräftar regeln. Ibland behöver man bara lite lugn och ro, landa i något och tänka att det blir bra. Det blir någonting, och det är viktigast. 
 
Och nu har jag skrivit ett blogginlägg istället för att läsa kurslitteratur men det kan inte hjälpas för idag är det lunchyoga! Det är BESTÄMT sedan igår kväll innan tandborstning, och välbehövligt apropå ovan nämnda kassa hemarbetsergonomi. Vi hörs ♥

Plötsligt saknar jag Frankrike så att det gör ont i kroppen

Jag läser en artikel om degrowth i Can Decreix i södra Frankrike och det jag kan tänka på är
 
Värmen.
Dofterna.
Språket.
Maten.
Stenhusen.
Växtligheten.
Solen.
Havet.
 

Påskresa tillbaka i tid och rum

Det har varit påsk och vi är tillbaka hemma efter Ryd, Linköping, Huddinge och Stockholm. Jag är helt slut och kvart över tio är det Seminarium 2 - Att bruka jorden som står på schemat. Hjälp mig. Sitter med glasögon på och en halvdrucken kopp äckligt kaffe eftersom jag för första gången missade att sätta in kannan under filtret när jag slog på Mocca Mastern. En sån har vi i alla fall. Så mycket saker vi har och får av våra familjer, materiella och icke-materiella.
 
Påsken var fin, utelunch i lördags som nästan kändes som förr i tiden - även om så mycket har förändrats sen dess. Familjen krymper och växer samtidigt. 

På söndagen badade jag och Hugo. Jag har hunnit med fyra dopp i år. Fyra! Ett i månaden, alltså, mest från Ribban. Vem är jag, en ny identitet börjar kanske växa fram. Och bilden av sig själv när man sitter på en dyr uteservering med marmorbord och röda sirkliga stolar och dricker småskalig Pale Ale - det är ju en känsla av både toppklass och lite skav.
 
Rastplats och spelplan.
 
Jag är lite rädd att tappa identitet när jag är på egen hand, inte har den uppbunden i andra människor och relationerna till dem. Samtidigt tycker jag inte det är något fel att vara bunden till andra, det är så mänskligt. Kravet på självständighet är bara ständigt pockande - att skapa sig själv! Börja sticka, ha en stil, veta vad man tycker. Usch så ansträngande.
 
Vår på Gamla kyrkogården i Malmö. Det är mer mitt hem än Stockholm nu, det är så, i nuet i alla fall. Krisar nog alltid lite av att åka hem. 

Januari februari och coronalivet fyller snart 1 år

Hej igen. Här är jag (rädd) då man kunde åka på is. Nu blommar det. Fast idag är en grå dag. Jag har pluggat hos klasskompis (!!!), varit på digital föreläsning om demografi och handlat på Willys (kaffe äpplen kiwi spenat champinjoner fänkål vita bönor ost grädde ifraiche majonnäs olivolja etc). 
 
Hmm jag skulle välja fyra bilder till detta inlägg men det blev nästan det dubbla. Ämpossibl ju. 
 
Här är jag kär.
 
I denna där. Detta var vår stora spenderarvecka, sådär runt alla hjärtans dag va hmhm men har man aldrig haft sig en käresta på alla hjärtans (vilket varken jag eller Hugo har) så kan det bli så! Och det är okej! Vi har snart varit tillsammans ett år, första dejten var då Danmark gav besked om att de stängde gränserna för covid-19. Romantica!
 
Hur har 2021 börjat? Vi är på månad tre, livet har varit långsamt och trött. Men gått ändå. När jag tänker på att det är mars så tänker jag att snart är året slut ju. Jag läser Humanekologi denna termin, har lärt mig om naturuppfattningar kopplat till rasbiologi, kinesisk feng shui, Jane Godall och Gilbert White. Nu lär jag mig om ekosystem - näringsämnens kretslopp, exergi och naturens bärkraft. Det är spännande! Jag gillar nog mest när vi snackar samhällsfrågor ändå, zonar ut liite när det blir för mycket meteorologi eller biologi. Skönt på något sätt, för annars har jag tänkt att fan skulle jag läst natur ändå, vilket slöseri. Nä, det skulle jag nog inte.
 
Andra grejer som hänt detta år - vi lyckades måla en fondvägg!!! Mossgrönt i sovrummet. Vi har nu alltså lyckats bygga ihop och måla bokhylla, har en svampodling i köket och ständig kombuchaproduktion, samt gror mikrogrönt. Hell to the yes. Next step; tv och pallkrage. Och ja! Badat! Har badat två gånger i havet - på min födelsedag och så i söndags, sista februari, då med Oscar. Det var kallt och niice! Malmö! Att känna att man lever etc.
 
Apropå att känna att man lever - åt samma dag pizza med karamelliserad havtorn, gorgonzola och endive? Jotackdetblirbra.
 
För är hemma mycket. Börjar kanske luckra upp det här med umgängesförbudet dock? Fast det får man väl inte. Här är i alla fall två bilder från utanför lägenheten - en från en helg på Skogsvägen (dimman!) och en på en promenad med mina ex-klasskompisar Molly framför och Siri bakom kameran.
 
Saker man kan lyckas göra under dessa tider är i alla fall att beställa disktrasor på tradera, rensa datorn, börja programmera, sortera papper och göra research på bästa trådlösa hörlurarna trots att plånboken inte vill. De flesta dagar blir det dock inget speciellt gjort. Mycket Netflix och säng bara. Svårt att motivera sig till kursläsning. Nu ska jag i alla fall peppa igenom ett pass Strong by Zumba (<3333333) och sen kanske vi ska laga icke-fiskig fiskgryta till middag? Jag är redan hungrig. 
 
(Haha ser nu att sist jag skrev här hade vi gjort samma gryta! Yes it's so blogable)

Senaste bildskörden - mat och praktik och 100

Det regnar ute. Klockan tickar härinne. Imorgon är det måndag igen. Jag ska upp tidigt tidigt och egentligen vill jag träna på morgonen men det känns lite övermäktigt just nu. Min handledare har ett anamnessamtal 08:30 som jag kanske kan sitta med på. Pallar inte stressa. Men direkt efter praktiken ska jag och Linn hålla i en audition för Spegat. Spännande! Annars har jag känt mig lite off och last minute och opepp på ansvar. Men just dessa bitar är ju roliga!!
 
Tänkte beskriva senaste dryga veckan genom mobilkameran, as per usual. Vi kör!
 
Det är HÖST! Skrev om detta senast men det är sådrabbande när löven skiftar färg. I Lund har byggnaderna klätt om helt, inlindade i vildvin som de är. Och pumpa i REKO-rings-kassen är ju också något särskilt. Har ni sett vad fint?? Blir som ett barn på julafton när vi packar upp grönsakskassen, inte varje men nästan varannan vecka ändå. Vilken grej.
 
Vad kan man då laga på dessa grönsaker? Till exempel vegansk fisksoppa med saffran (extrapris på apoteket) och fänkål och morötter och GOTT (och blandat från Ica ska erkännas)! Även provat att göra rättikagratäng - en fettig hit. Här serverad med stekt rättikablast (!), tomater, BBQ-sås och sojakorv. Mums.
 
Två olika modes i Lund förra veckan. En med dubbla irish coffee på Arimans (båda var inte till mig obs) och en med en fingerpillsleksak på praktiken. Tycker om att sitta och vrida på den, tog mig en bra stund att lyckas forma triangeln.
 
Jaha och så denna Hugo då. Honom har man ju streamat hemifrån datorn när hans kör hade konsert, och blommor har inhandlats till hans...
 
...24-årsdag! Vi åt på Kin Long med familjen hans och var oroliga först för att det vegetariska utbudet inte skulle vara bra eftersom de inte hade en meny för det. Men o m g det var det SJUKASTE hur gott det var! Allt "vegankött" var ett sånt hantverk, konsistenserna och texturerna var to die for, arbetade genom jag vet inte hur många processer. Otroligt. Hugo var nöjd åsså <3
 
Och så har vi fått upp den här lampan! Skarvat sladd med ny kontakt och hängt upp i extra snören. Ändå lite fint.

Vi såg på Så mycket bättre ikväll. Jag har verkligen taggat för det, tycker det är så roligt. Och alltså. Detta med sambo-liv, jag måste ju få dela lite fler tankar kring det ändå. Att vara i en relation. Att veta att den kan ta slut. Att veta att den kan fortsätta. Att inte veta hur det ska BLI. Allt känns så stabilt och skört samtidigt. När jag är osäker tänker jag på att vi är unga. Vi har tid att göra fel, göra om, göra rätt. Känna efter. Temat för en del av min mediekonsumtion denna vecka har handlat om att skaffa barn. Om att inte skaffa barn. Om att bli för gammal för det. Som kvinna, eller livmoderbärare, kommer ju den tiden ganska tidigt. Och med förlängd etableringsålder kan fönstret för när "det passar" att bli med barn vara ganska litet. Trångt. Kort. Jag har i flera år haft en tanke om att jag kommer bli mamma på konstgjord väg. Yup. Bara en känsla. Men HURSOMHELST, innan allt blir för privat för att lägga ut på nätet så tänkte jag komma till min poäng. Jag vill dela denna låt och detta klipp med er som ännu inte sett det;
 
Ana Diaz sjunger 100 framför så många människor. Öppnar sitt innersta rum till ett uppbrott som målade om hela framtidskartan. Denna kvinna är över fyrtio år. Personen hon trodde att hon skulle bli förälder med gick hon istället ifrån. Och här sjunger hon om det. Känns nästan perverst att lägga ut här. Men det är så smärtsamt MÄNSKLIGT och helt otroligt att hon kan ge oss detta. Vilken gåva. Jag har grinat. Också till Lisa Nilssons version i TV4 igår då. Även om inget kan gå upp mot denna. Publiken på främsta raden som lite lojt vevar med armarna. Ana som visar upp sitt hjärta för alla som vill titta, berättar för alla som vill lyssna. Otroligt. Tack.