Värt att uppmärksamma idag

8 mars igen. Ni vet vad det betyder; internationella kvinnodagen. Och förutom spellistan jag knåpat ihop (tänkte peppppp power och bra musik jag gillar men också "mening" om ni fattarrrr) tänkte jag lista tre grejer värda att uppmärksamma idag;

  1. Kvinnojourer - hur bra grej? Och så viktigt. Det finns ju många olika jourer och "kvinna till kvinna"-föreningar. Bra för systerskapet i stort och framförallt för att kunna stötta de kvinnor som blir offer för psykiskt och fysiskt våld från män. Nedan bäddar jag in en kampanjvideo från Kvinnojouren Ellinors Facebook-sida som berörde mig. 

  2. Det politiska världsklimatet (och "vanliga" klimatet) som slår mot kvinnor på så många nivåer - högerextremt kvinnohat tar sig in i/klamrar sig fast vid maktpositioner och kan exempelvis uttala sig fritt om att kvinnor förtjänar lägre lön eftersom vi är svagare, mindre och mindre intelligenta (för övrigt publiceras det här inlägget kl 16:00 - efter det klockslaget jobbar generellt kvinnor i Sverige gratis jämfört med män). Trump som konstant gett exempel på sin vidriga kvinnosyn men ändå blivit president, (till stor del framröstad av vita kvinnor, tråkigt nog). Kvinnor som inte får välja vad de ska ha på sig när de badar i Frankrike (men heja de som kämpar för sina rättigheter!). Sånt där som man trodde skulle bli bättre och bättre - men världen backar på många punkter?
  3. Transkvinnor. Alla kvinnor är inte födda med vagina (och alla med vagina identifierar sig inte som kvinnor, för den delen!).
  4. Den nya branschen av "influencers"! Alltså, personer vars karriär bygger på bloggar/sociala medier och som framförallt drivs framåt av tjejer. Så himla kul tycker jag, att det växer så fort. Självständiga kvinnor som gör karriär på att inspirera och göra sin grej. Och såklart samarbeta med varandra och olika varumärken. Mycket handlar om att sälja (som samhället i stort va?) men för mig symboliserar de också förändring och en framtid som inte är helt mansdominerad - we are coming! Tipsar om Elin Kero (Nevnarien) som är fotograf och Flora Wiström som är författare och livstilsbloggare. Mina favvisar at the moment.
  5. Sist men inte minst lite mer pepp - Feministsmeden! Coola Nathalie Andersson är guldsmed med en butik på Kungsholmen i Stockholm och en webshop, som gör smycken med kvinnosymboler (och transsymboler!) att bära varje jäkla dag - vi måste synas för att höras!

Ta hand om (er) alla kvinnor därute ♥

Don't you dare skip

 
Shuffle. Kör. 
 
(Är i en musikalisk identitetskris just nu men det är lite härligt på ett sätt)

Kentfest

Söndagen den 15 juni 2014 blev en av de bästa dagarna i mitt liv. Jag ska inte säga att hela dagen var perfekt, men jag hade några ögonblick av verkligen total lycka, då jag kände att allt bara föll på plats. Jag har ju räknat ned dagarna hur länge som helst nu, så mina förväntningar var ganska höga, men så infriades de också till slut. Tack till Ida som jag var med hela dagen, tack till alla härliga människor som var där, tack arrangörerna, artisterna, Martin, Markus, Sami och Joakim.
 
Det är något speciellt med Kents musik, jag lyssnar inte på någon annan på samma sätt. Jag känner framförallt inte på samma sätt. När de spelar live får också texterna ny innebörd, varje ord blir plötsligt viktigt och jag ser meningarna i nytt ljus och relaterar till rader jag inte tänkt närmare kring förut. Jocke Berg alltså, förstår inte hur han gör det. Det här var min tredje Kent-konsert och jag har aldrig berörts så av orden. Under Sverige stod hela publiken och sjöng Välkommen välkommen hit, vem du än är, var du än är och jag har nog aldrig varit med om något finare. Tårarna bara rann. Sedan var det 747, 999 och självklart Mannen i den vita hatten. Sträckte upp händerna, blundade och ville bara fånga ljuset, uppslukas av ögonblicket och försvinna in i musiken. Magiskt.
 
Dokumenterade i alla fall dagen i någon blandning av vlogg-/konsertvideo. Sammanfattade över 15 timmar på 20 minuter och kortade sedan ner det till 12. Tycker filmen ändå ger en helt okej helhet över dagen, men självklart går det inte att förmedla all väntan eller all konsertlycka. Här är den i alla fall;