Vi blev som dom andra

Soliga höstbilder från förra ensamma lördagen.
 
Typiskt att man ska behöva ögonöppnare hela tiden. Denna gången blev det Grotesco (!) liksom. Men ja vadtusan, omvärldsångesten slår till, det dåliga samvetet. yadayada. Det känns så meningslöst att skriva. Lyssnar på Dom Andra. Funderat lite på politik idag. Tror inte jag kan någonting. 
 
Ni vet när man är trött och börjar tänka? Och tror att ens tankar gräver djupare och djupare, ser världen som den egentligen är/nu ska man förändra sitt liv/allt är meningslöst etc. Så går man egentligen i cirklar. Så intressant. Imorgon skulle jag kunna börja röka. Jag skulle också kunna skänka bort alla mina pengar. Troligen gör jag dock inget av det, på grund av den bild jag har av mig själv om hur jag agerar. Eller? Vad är det som styr våra beteenden egentligen? Personlighet är gener och vanor och omständigheter. Ser fram emot att gräva i mitt eget huvud ännu mer när jag börjar plugga psykolog. Rädd att det bara är därför jag ska läsa det. Men Marie sa lite kloka ord om att man måste ju ha nåt driv och intresse av att analysera och förstå sig själv om man sedan ska kunna sätta sina egna erfarenheter åt sidan och bli en bra psykolog åt andra. Kändes tryggt att höra faktiskt.
 











Kom ihÂg mig?
Hanna. 20 år.
Au Pair i Toulouse för tillfället.