Tillbaka till Globala

Uppropsdagen var en bra dag. Inte haft så mycket sommarlov i år känns det som, så denna fick litegranna kompensera.

Som tunna trådar sträcks vi ut

Sträcker mig åt alla håll. Det är dag två och veckan är slut men min vecka är inte slut för jag kommer komma hem sent när hela familjen gått och lagt sig i tre dagar till framåt. Varit helt och hållet bergochdalbana sedan skolan började, rent psykiskt alltså. Totalglädje och sen blixtsnabb irritation och uppgivenhet. Bara så där. För varm för snäll för engagerad för trött för lite för mycket. Behöver verkligen jobba på lite grejer med mig själv, som att acceptera hur jag är, hur jag ser ut och hur jag funkar. Ta hand om det jag har. Inte vara rädd för att prioritera mig själv ibland.
 
"We are born not just for ourselves." Det säger min personlighetstyp mig. Tänker nog så rätt mycket. Vill uträtta något här i världen och får ständigt dåligt samvete av att känna att jag aldrig gör tillräckligt. Aldrig är tillräcklig. Lite lagom utmattande.

Två veckor kvar av det sista sommarlovet

Måndag.
Glass klockan sexton noll noll
cirka
det är sol och nyss var det höst men nu är det
sommar
igen.
Energin går i vågor som havet jag inte besökt i
sommar,
var tog tiden vägen?
Det som skulle vara det sista lovet blev knappt ens det
och folk frågar
vad ska du göra sen?
Som om jag vet
 
Försöker få grepp om
idéer
men vill bara lägga mig ner
stora planer blir till
mindre
blir till
inga alls.
Räknar ner tiden
adderar timmar och minuter
och för varje extra minut jag ger
försvinner en från
mitt sista lov.
För vems skull?
Jag tror jag vet