Älskade nörd <3

Igår fyllde min syster år och jag tycker så mycket om henne. (Äter just nu Södertörn-bröd - you know what I'm talking about - som hon tog med sig hem åt mig idag!) (Tycker dock om henne av andra skäl än brödet haha ♥)

Vill man vara fin...

...får man lida pin.
 
Det uttrycket är något av de sannaste uttrycken jag vet. Det vill säga; det kostar och smärtar att leva upp till samhällets skönhetsideal. Jag gillar att se bra ut, men kraven är så höga och mallen så smal. Rakning och vaxning och sminkning och hårlockning och shopping och färgning och epilering och ansning och nagellackning förväntas av tjejer och kvinnor i olika åldrar. Har man lust att lägga all sin tid, energi och lön på utseende så är det enkelt. Men det vill man inte automatiskt för att man är född till kvinna.
 
Tittar på till exempel Zoellas sminksamling och känner herregud, hur kan man lägga så där mycket pengar på makeup? Men sedan tänker jag att om det är det hon vill göra med de pengarna hon tjänar själv är det helt upp till henne. Som hon förklarar i videon så är makeup som en hobby för henne, liknande att hålla på med modellflygplan eller målning. Problemen tycker jag ligger i när Zoe och andra tjejer på youtube ber om ursäkt i sina vloggar om de visar sig osminkade framför kameran. De ber om ursäkt för hur de ser ut. Är inte det ganska sjukt? Tänk att man bara ska kunna visa sig utan smink bara för sina närmaste. Det är som att de är nakna, på något vis.
 
Och så kommer kommentarerna. "Men du är vacker utan smink!" "Du som är så snygg, du behöver inget smink." Jättefint. Eller? Är det bara om man är tillräckligt snygg som man kan skippa sminket, eller vaddå? Varför är det fortfarande bara tjejer som får de kommentarerna, medan killar alltid går utan smink? Läste nånstans det där att istället för att svara nej på påståendet "jag är ful" borde man säga "det definierar ändå inte ditt människorvärde." Och det är sant. Personer som uppfattas som snygga är inte mer värda än personer som inte är det, för ens värde som människa sitter inte på utsidan. Har du ett hjärta som slår, tankar, drömmar, åsikter, känslor; då är du värd precis lika mycket som vilken annan människa som helst och bör behandlas efter det. Skönhet kommer inifrån, klyschigt. Men kruxet är kanskte att istället inte bry sig så mycket om skönhet alls?
 
Hur man ser ut avgör man själv. Ingen annan har rätt att bestämma eller uttrycka negativa åsikter om ens kropp. Jag tycker om att sminka mig och fixa håret och välja kläder. Ibland. Och då gör jag det. Men när jag inte har lust, varför ska jag då göra det? När jag skulle till simhallen för ett tag sedan så suckade jag över att behöva raka benen, me sen tänkte jag; om jag var en kille, skulle jag behöva fundera och oroa mig över håriga ben då? Nej. Så då sket jag i det. Och det kändes bra!
 
Det här inlägget skulle kunna hålla på ganska mycket längre men någon måste orka läsa också. Och min analys känner jag väl inte är klockren utan mer spontan, hur jag känner nu, så no judging! (Men gärna egna tankar.)

Maskerad



 
I lördags var det maskerad här i Huddinge för att fira mammas födelsedag. Värdfamiljen var självklart uppklädd allra bäst; Cleopatra, Luna Lovegood, Slash och en skogsälva. Mina kläder var mest improviserade tygstycken och gamla kläder hemifrån. I håret hade jag en blomsterkrans som jag hängt på lite fejkade rosblad med sytråd, så att jag fick blad i håret (syns inte så bra på bilderna dock). Visste heller inte att jag var kapabel att göra en sån sminkning som jag lyckades med, så det var en trevlig överraskning :) Maskerader är himla roliga alltså, gillar mer att klä ut mig än att bara klä upp mig!