Mänsklig värme snälla kom närmre

Uppdatering tidig söndagkväll

Nitton minus är lite för kallt alltså, men nu ska det bli lite varmare ett tag. Längtar efter sommaren! Sugen på att åka utomlands också, lämna kalla Sverige och alla prov och val och grejer i några dagar. Uppleva lite nya miljöer. Resereklamer överallt, man fattar ju varför folk flyr landet den här tiden på året.
 
Helgen är snart slut också, söndagsdeppen har varit stark idag. Hade en fullspäckad lördag i alla fall, med öppet hus både på Södertörn och på två gymnasieskolor. Det var jättekul på "vårat" öppna hus, sjöng lite och fick träffa massa blivande elever, små och nervösa haha. Fick hjälpa till att bära lite också, såklart... Men fick fika med så det var okay! :)
 
Åkte till stan sedan, till Scengymnasiet S:t Erik och Kulturama. Gillade inte S:t Erik riktigt, kändes tråkigt på något sätt, sjukhuskorridorer och bara meh... Kulturama var heller inte alls som jag trott, verkar sjukt satsigt, alltså på musikalgrejen då. Ska söka i alla fall, så får vi se! Annars är det nog Globala och STEG som ligger högst upp på listan nu. Lite tråkigt dock om många från klassen vill söka dit också, vill ju helst gå med bara nya människor haha... Inte för att det är något fel på någon i min klass, men vill ju ha en nystart liksom! :)
 
Lördagskvällen tillbringades i alla fall tillsammans med familjen Hillman/Hansen, god mat och spel. Åh saknar att vara liten och leka med Sofia varje dag nästan haha, det är så synd när man liksom växer ifrån varandra...
 
Idag har jag deppat, men även fått lite plugg gjort så yay för mig! Nu vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på, hoppas nog kunna se en HP-rulle ikväll ;)
 
Trött på bloggdesignen förresten, får se om jag orkar ta tag i den...

You can't stop the beat!

Nu är musikalen över. Den där som man längtade efter att göra ända sedan man började på Södertörn. Den vi jobbade med i nästan ett år. Frustrerande, kämpigt och alldeles alldeles underbart!
Vi hade två föreställningar i torsdags och två igår och nu är vi helt klara. Aldrig mer. Och jag kan stryka från min bucket-list att få stående ovationer, för det fick vi på sista föreställningen. Åh lycka!
 
När man står på sidan av scenen och ser sina klasskamrater uppträda, sjunga helt stört bra och man känner sig stolt, mimar med tills kördelen kommer, då klämmer man i för fulla muggar och tittar sig omkring på de runt omkring en som också sjunger med. "I'll give thanks to my God 'cause I know where I've beeeeeeen!" Och alla röster bara smälter samman och man tar slut på luften i sluttonen. Och så hör man alla applåder och man får världens största leende.
 
Vi har verkligen jobbat hårt med det här, vi började i åttan och har sedan dess kört på fram till slutspurten; vi repeterade hela den senaste veckan. Grejen är att det inte räcker med att bara läsa från sitt manus för att få ihop en såhär bra musikal. Vi har ju fixat egna danser, gjort kulisser och köpt rekvisita och kläder. Vissa har varit mer engagerade än andra, men alla har i alla fall dragit sitt strå till stacken! Glöm inte att bakom varje sekund på scenen ligger timmar av arbete!
 
Det känns att man snart slutar på Södertörn och går vidare i livet, de här fyra åren är snart slut. Helt sjukt är det, hoppas verkligen att min nya klass till hösten kommer att kunna mäta sig med den här! Den senaste veckan har varit så extremt härlig, känner verkligen att sammanhållningen i klassen har blivit bättre, hela stämningen! Och så är vi inte så pryda längre haha, jag har insett att det inte är hela världen att byta om framför andra ;)
 
Har varit på öppet hus idag, på Stockholms Estetiska. Det verkar vara en bra skola, hade önskat mig en musikalinriktning bara... Nästa vecka ska jag till Globala, Kulturama och S:t Eriks Scengymnasium (kanske fler om jag orkar...) för det börjar dra ihop sig nu!
Hanna. 20 år.
Au Pair i Toulouse för tillfället.